Så ser det ut i öster när månen passerar framför Jupiter söndagsmorgon den 15 juli 2012, med Venus en bit nedanför. Klicka för en större bild. (Bild: Anders Wettergren/Telescopium)
Vad sägs om mer solsystemsdramatik? Nästa sällsynta fenomen efter Venuspassagen händer tidigt på söndagsmorgon den 15 juli 2012. Då kan du se månen passera framför planeten Jupiter och dess månar. Sådant har inte setts från Sverige sedan 2002 och nästa chans blir först 2023. Här kommer en lista över saker att bocka av för dig som inte vill vänta till nästa gång.
- Kolla kartan ovan – syns händelsen där du är? I syd försvinner Jupiter helt bakom den övre delen av månskäran och kommer ut från bakom månens mörka sida 25 minuter senare. Lite längre norrut är ockultationen kortare, och i norra Sverige missar Jupiter och månen varandra. Ockultationen syns förresten från fler platser i världen: här finns en karta och hålltider.
- Har du väckarklockan inställd? Det får bli en tidig morgon, eller ett fint avslut på en lång festkväll. Längst i syd börjar showen kl 03:55 då Jupiter når månskärans övre ljusa kant. En kvart senare har resten av södra Sverige sett Jupiter täckas över.
- Bor du i ockultationens spännande gränstrakter? Befinner du dig i ett område mellan Göteborg och Strömstad i väster och Gävle och Hudiksvall i öster får du se en spännande syn: Jupiter stryker längs med månens kant. Var beredd på att Jupiters ljus varierar en aning på grund av månens ojämna och bergiga yta.
- Har du en kikare till hands? Jupiter är synlig för blotta ögat innan den försvinner. Men mot den ljusa gryningshimlen blir allt lättare att följa med en fältkikare eller teleskop. Då ser du Jupiters runda skiva – och dess månar.
- Kan du se Jupiters månar? I kikaren kan du få skymta de fyra månarna som Galilei upptäckte på 1600-talet. Först försvinner Europa och Io bakom månens ljusa del, sedan Jupiter själv, sedan Ganymedes och till slut Callisto. Det blir omvända ordningen när de kommer ut igen.
- Gör himlakropparna dig snurrig i huvudet? Det är förståeligt. Jordens rotation gör att månen stiger på morgonhimlen. Månen rör sig i sin bana runt jorden, till synes snabbare än Jupiter långt bakom som kretsar kring solen. Månens bana ligger i samma plan som jordens och Jupiters runt solen. Men inte helt, annars skulle vi få ockultationer mycket oftare än vi gör.
Solljus reflekterat från jorden lyser förresten upp månens mörka del, jordsken kallas det. Ser du hela månen? Passande musik hittar du här, här och här.
(Tack till Paul Schlyter och till André Franke, som själv skrivit om ockultationen hos NAK.)
